Sandras

Det hade ju kunnat vara så, men sanningen är den att jag är inte rysk. I alla fall inte vad jag vet. Så jag sa helt enkelt "no" till kvinnan som för bara en liten stund sedan ställde den frågan till mig. Jag fick inte veta vad hon ville eller vad som fick henne att tro att jag var rysk, så det kan jag ju få fundera på resten av kvällen och så länge jag inte kommer på något bättre att fundera över.

 

Idag är det första advent och bara för att det är en lite speciell dag så blir det lite extra tydligt hur långt hemifrån jag är. Hade jag varit hemma nu hade jag säkert stått vid torget i en halvmeter snö och tittat på tomteparaden, jag hade varit glad över att snön äntligen har fallit och advent hade blivit en anledning att verkligen försöka få fram bästa möjliga julkänsla där i vintermörkret. Nu är jag i stället i en turistort i värmen och man får inse att advent kanske är lite mer än bara början på en fin och vintrig julstämning.

 

Jag var ledig från min praktik i kyrkan idag så jag och mina vänner tog chansen att besöka marknaden där jag faktiskt gjorde några trevliga fynd, sedan åt vi god pizza och efter det åkte mina vänner hem till vår lägenhet på hotellet. Jag hade däremot ingen lust att missa sista Gudstjänsten innan jag åker så jag stannade kvar vid stranden och väntade på att det skulle bli dags att gå till kyrkan. Jag badade fötterna i havet och satt på en mur vid strandpromenaden och åt en god snickersglasstrut, för så kan man ju faktiskt också tilbringa en första advent.

 

Efter ett litet tag var det dags för Gudstjänsten och även om det var en väldigt fin adventsgudstjänst så kändes det lite tråkigt att veta att detta var sista söndagen där för den här gången och att jag snart ska härifrån och inte se den här platsen på länge. Jag har bara varit här tre veckor och allt har inte känts perfekt och bra här, men på något sätt känner jag mig ändå så hemma. Jag kommer verkligen sakna det här.