500 mil hemifrån.

Nu är mer än en av fyra veckor på Teneriffa avklarade och jag mår fortfarande bra. Allt har verkligen inte gått bra och smärtfritt för oss alla och gårdagen var lite kaos men jag vågar ändå tro och hoppas att det ska bli bra till slut.

Ibland slår saknaden till lite grann men oftast känns det faktiskt väldigt bra att vara här. Jag vet inte riktigt varför det känns så bra att vara här, femhundra mil hemifrån på en ö trettio mil utanför Afrikas kust, men jag tror att en anledning kan vara att det blir som en skön paus från det vanliga livet utan att för den sakens skull sluta bry mig eller drömma mig bort i någon slags fantasivärld. Det här är så långt borta från allt jag är van vid men ändå så verkligt och så nu, inte ens de första dagarna kändes det overkligt och konstigt att jag faktiskt var här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0